Tanken bakom upplägget är att påvisa skolarbetets förankring i styrdokumenten samt tydligt visa för eleven vilka förmågor det är som tränas och bedöms i varje arbete.

Vi skriver våra pedagogiska planeringar i Google docs för att de på ett enkelt sätt ska kunna delas med elever och föräldrar. Tack vare att de skrivs i Google docs kan de dessutom ständigt förbättras och förändras och den som har tillgång till länken ser då alltid den senaste versionen.

Vi använder oss av de värdeord som finns i kunskapskraven och som syns i den pedagogiska planeringens matris, när vi skriver våra skriftliga omdömen. Även detta för att eleverna ska känna igen sig från årskurs till årskurs och mellan de olika skolämnena. För att värdeorden ska ha betydelse behöver de ses i relation till något. Har man en pedagogisk planering, liksom den som beskrivs ovan framför sig när man läser omdömet, kan man få en god uppfattning om var eleven befinner sig och vart han eller hon är på väg.

För dig som vill använda dig av uppgiften som beskrivs i planeringen kan den hämtas HÄR. Länkar finns HÄR. Den pedagogiska planeringen finns HÄR.

Tipset om filmerna kom från KTH:s Learning Lab. Ulf P Lundgren är professor i pedagogik och har bland annat varit generaldirektör för Skolverket och rektor vid Lärarhögskolan. Staffan Selander är professor i didaktik vid Stockholms universitet.

För enkäterna använde vi oss av Google forms. En länk skickades ut via mail till föräldrar och elever och deras svar hamnar automatiskt i ett kalkylark som man kan göra statistik av. För mer exempel på hur Google forms kan användas och för en instruktion, klicka HÄR.

Skolverket har i nyligen publicerat en ny version av sin skrift Creative Commons för lärare. Den är gratis att beställa i tryckt upplaga och den kan också laddas ner i pdf-format. En tydlig och lättförståelig skrift som bör finnas på alla skolor.

Creative Commons är perfekt för skolans värld. Här skapas, delas och publiceras ständigt, och den enkelhet som Creative Commons erbjuder vad gäller copyright är greppbar för alla. Det är viktigt att elever och lärare känner till vad som gäller när det kommer till upphovsrätt och publicering och, jag vill här berätta lite om hur vi gör hos oss på Montessoriskolan:

Vi har arbetat aktivt med upphovsrätt och Creative Commons i närmare två år och det är nu helt naturligt för eleverna att bara använda material som är tillåtet i sina arbeten. Något som eleverna upplever kan vara lite svårt är att skriva källhänvisningar. Men med träning blir det givetvis lättare. Vi har inställningen att det är viktigare att göra sitt bästa och riskera att göra fel, hellre än att låta bli för att man inte kan. Eleverna använder Google avancerad sökning, Flickr Creative Commons, Wikimedia eller vår egen sida “Upphovsrätt och källor” när de ska hitta material.

“Källor och upphovsrätt” är en sida vi skapat för att eleverna ska kunna få information kring upphovsrätt och tillgång till sidor där de kan hitta material för egen användning.

Här finns allmän information om upphovsrätt, Creative Commons och Public Domain. Här finns också länkar till sidor med bild-, ljud- och filmmaterial där eleverna kan hitta material som de lagligt kan använda i sina arbeten. Slutligen finns här också information kring hur man gör källhänvisningar. Vem som helst får använda sidan, så introducera den gärna på din skola.

För att introducera Creative Commons brukar jag använda mig av bildspelet nedan. Ladda gärna ner det för egen användning eller visa direkt från Slideshare:

Jag tycker att det är viktigt att uppmuntra eleverna att kontakta upphovsmannen och be om lov om de inte är säkra på vad som gäller. Vi kontaktade tillsammans Historiska museet för att fråga dem hur de vill att man ska göra källhänvisningar till deras CC-licensierade material.

Vi skrev:
“Hej! Vi håller på med ett arbete som handlar om historiska artefakter. Vi vill göra ett bildspel med hjälp av era bilder som finns under Creative Commons-licens. Hur vill ni helst att en källhänvisning ska se ut?”

Och fick till svar:
“Hej! Är bildspelet endast tänkt att användas en gång räcker det med att någonstans i bildspelet hänvisa att bilderna är hämtade från Historiska museet, http://www.historiska.se/data. Ska bildspelet däremot distribueras så vill vi även att ni för varje bild hänvisar till att de är hämtade från http://www.historiska.se/data, anger fotograf samt att bilderna är licensierade under Creative Commons + respektive licens (tex BY-NC-SA)”

Eleverna fick erfara att det är enkelt och smidigt att be om lov tack vara Historiskas snabba respons.

Historiska museets bilder kommer också med en inbäddningskod som automatiskt gör en riktig källhänvisning när de publiceras på nätet.

Ulf Bruxe SHM

Eleverna skapar mycket eget material och ibland kan de vilja licensiera detta enligt Creative Commons. Kanske ska de lägga ut materialet på en blogg eller kanske på YouTube. Barn och ungdomar under 18 år behöver målsmans medgivande för att få CC-licensiera sitt material. Detta har vi löst genom att använda ett dokument för förälders medgivande. Dokumenten ser olika ut beroende på vilken av de sex licenserna man vill använda.

Något jag upplever som positivt med att använda Creative Commons i skolan är idén kring att det är praktiskt när vi alla delar med oss till varandra. Det är en viktig fostransaspekt att upptäcka att det är bra och praktiskt att dela med sig av det egna materialet för att i gengäld få använda andras.

Ulf Jämterud, på Skolverkets Kolla Källan, har intervjuat våra elever kring hur de tänker om upphovsrätt. Du kan läsa intervjun “Montessorielever diskuterar upphovsrätt” genom att klicka HÄR.

I Lgr 11 är påbuden om att eleverna ska tränas i informationsteknik och ett källkritiskt förhållningssätt många. Bibliotekarien Cecila Bengtsson har gjort följande sammanställning efter att i Lgr 11 gjort en sökning på ord relaterade till ämnet.

År F-3
- Informationssökning och källkritik.
- Informationssökning i böcker, tidskrifter och på webbsidor för barn.
- Källkritik, hur texters avsändare påverkar innehållet.

År 4-6
- Informationssökning och källkritik.
- Informationssökning i några olika medier och källor, till exempel i uppslagsböcker, genom intervjuer och via sökmotorer på Internet.
- Hur man jämför källor och prövar deras tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.

År 7-9
- Informationssökning och källkritik.
- Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer.
- Hur man citerar och gör källhänvisningar.
- Hur man sovrar i en stor informationsmängd och prövar källors tillförlitlighet med ett källkritiskt förhållningssätt.
- Olika sätt att söka och välja texter och talat språk från Internet och andra medier.
- Söka information från medier, Internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet.”

Allt detta tränas givetvis i det dagliga arbetet där ett källkritiskt förhållningssätt ständigt ska vara närvarande, men det kan också vara relevant att ta upp källkritik och informationssökning som ett separat diskussionsämne och arbetsområde. Jag har under hösten tillsammans med årskurs åtta arbetat med ett arbetsområde kallat “Informationssökning och källkritik” i svenskundervisningen, och det är utifrån detta som det ska bli intressant att använda testet jag nämner ovan. Lyckas eleverna bra visar det att arbetet gjort nytta.

Nedan berättar jag om hur vi lagt upp arbetet. Du är välkommen att använda dig av allt material i din egen undervisning.

Arbetsområdet inleds med Annika Hulténs bildspel: “Vem säger vad till vem och i vilket syfte. Handfasta råd i källkritisk granskning.”

Vi tittar också gemensamt på följande hemsidor:
Falsification of History

”Slip and Fly – Amazing Waterslide Jump!”
Vad som egentligen hände.
Filmen är gjord som reklam för Microsoft.

Hulténs bildspel är en förberedelse för den första övningen som handlar om att källkritiskt granska hemsidor. Eleverna blir tilldelade åtta hemsidor som de först granskar enskilt utifrån ett givet formulär och sedan i små grupper. Varje grupp blir tilldelad en av sidorna som de går på djupet i och redovisar inför klassen. Vi tittar på sidorna gemensamt med hjälp av projektor under redovisningen. Vid redovisningarna är det värdefullt för diskussionen att alla har gjort en egen granskning av varje sida som redovisas, eftersom det bidrar till djupare diskussioner. Eleverna gör sin granskning enligt följande formulär: “Källkritik på internet”.

Vi använder följande sidor:
drogfritt.nu
martinlutherking.org
vr.se
zapatopi.net/treeoctopus
levandehistoria.com
nrm.se/utstallningarcosmonova/jourhavandeforskare/jourhavandebiolog
vinnarum.se
regeringen.se

Den första sidan i listan är en sida som man efter lite efterforskningar kan komma fram till är driven av Scientologikyrkan – något som inte nämns på själva sidan. Eleverna brukar bli förskräckta när detta kommer fram, eftersom de ser positivt på intentionen att arbeta mot droger och därför inte räknar med att det kan ligga andra intentioner bakom sidan. Sidan blir än mer intressant när man känner till bakgrunden och genom att granska den tillsammans kan många intressanta diskussioner uppstå.

Vinnarum.se finns tyvärr inte längre, men det har kommit fram att sidan som sa sig vara en sajt för att marknadsföra Vinnarum kommun, egentligen var en ploj för att marknadsföra kasinosajten vinnarum.com.

Andra arbetsuppgifter inom ommrådet (klicka på titeln för att öppna):

Jämför två webbsidor samt bildbearbetning.

Granskning av tidningsartikel.

Arbetsområdet avslutades med ett besök på Stadsbiblioteket där eleverna fick information kring informationssökning och källkritik av en bibliotekarie. Bibliotekarier är experter på området och det är givetvis viktigt att vi i skolans värd drar nytta av detta. Här granskar Ida och Nisse ett exemplar av Dalademokraten från 1939.

Tyvärr verkar det som om skolorna i Stockholm kan få problem om man vill använda sig av ovanstående arbetsområde. Läste nyss i en kommentar publicerad i Kolla Källans idélåda (Skolverket):
“Varför har Sth stad börjat stoppat ett flertal webbsidor som vi bibliotekarier brukar använda oss av när vi arbetar med bl.a. källkritik; bl.a. sidan som du hänvisar till med meddelandet: Åtkomst till den här sidan har stoppats: http://www.vinnarum.com eftersom den är klassad som Gambling, likaså har man stoppat en rasistisk sida om Martin Luther King Kan förstå syftet men det är en tillgrepp som jag helt och hållet har missat; har man kunnat läsa om det ngnstans? / Dora Vinterhed”

Vi lär inte våra ungdomar källkritik genom förbud, utan genom öppen och gemensam granskning och diskussion. De sidor som eventuellt förbjuds i skolans värld kommer att finnas på datorerna hemma. Skolan måste bli del av verkligheten, och tack vare internet är det möjligt. Om skolan dessutom ska fostra enligt styrdokumentens intentioner vad gäller källkritik och informationssökning har jag svårt att se hur detta kan göras på ett bra vis om skolans internet är olikt verklighetens internet.

Nedanstående är en länk till en artikel publicerad på Skolverkets sida Kolla Källan, där man kan läsa om hur vi arbetar med källkritik på Montessoriskolan i Falun.

“Så jobbar vi med upphovsrätt och källkritik på Montessoriskolan i Falun”

Google Sites skulle kunna fungera som ett bra verktyg för eleverna att bygga sina egna portfoliesidor där de lägger in sina arbeten. Sidan skulle därefter kunna användas vid utvecklingssamtalet där eleven skulle kunna visa upp och berätta om sina arbeten.

Jag har gjort en instruktion kring hur man gör en hemsida i Google Sites och i samma veva tillverkade jag en sida för engelskämnet. Klicka HÄR för att se sidan jag tillverkade inför historie-föreläsningen.

Jag har använt Googles frågeformulär för olika undersökningar i mitt arbete som lärare. Vi har bland annat gjort uppdateringar av föräldrakontakter genom att skicka ut ett formulär till föräldrarna med frågor kring kontaktinformation, allergier, och annat som kan vara relevant att veta. Möjligheten att skicka ut mail där frågorna finns direkt i brevet finns, och när föräldrarna har fyllt i uppgifterna hamnar de direkt i ett kalkylark som alla berörda kan ha tillgång till. Vi frågade efter följande:
Elevens namn, Eleven mobil, Mamma hem, Mamma arbetet, Mamma e-post, Pappa hem, Pappa arbetet, Pappa e-post, Annan person som kan kontaktas (namn + tel), Allergier eller sjukdomar vi bör känna till

Vi har också använt Google forms för elevernas bokrapporter. När en bok är utläst ska eleverna fylla i ett formulär och vi får på så vis en bra översikt över vars och ens läsande.

Massor med olika utseenden finns att välja på:

Vi har använt verktyget för undersökningar kring trivsel och klimat både bland personal och elever. En av de största förtjänsterna är att man enkelt kan dela resultatet med den som ska ha tillgång till detsamma.

I mitt förra blogginlägg skrev jag om möjligheten att länka Googles undersökningsformulär till QR-koder.

Jag har gjort en instruktion kring hur man använder Google docs frågeformulär och den kan hämtas HÄR.

Jag har funderat kring hur man skulle kunna dra nytta av QR-koder i skolarbetet. Tillfällen då man inte kan ge en klickbar länk, utan då man istället skulle behöva använda sig av en QR-kod.

QR-koder kan vara användbara vid de tillfällen när eleverna inte arbetar genom datorerna utan med analogt material. Om man i detta material vill hänvisa till en webb-sida skulle man kunna lägga in en QR-kod istället för en webbadress – och eleverna kan genom sin mobil enkelt nå sidan utan att behöva använda en dator. Skelettet i NO-salen skulle till exempel kunna vara belamrat med QR-koder som leder till ytterligare information om skelettets olika delar. I lådan med olika bergarter och mineraler skulle man, i respektive fack, kunna ha en QR-kod som leder till Wikipediaartikeln om bergarten/mineralen. Det kan också röra sig om tillfällen då man är ute i skog och mark och endast har tillgång till telefon.

Det behöver dock inte röra sig om att man hänvisar till en webbsida utan det kan vara en kort informationstext som man själv har skrivit. Vill man göra detta kan man använda sig av qrstuff.com Så här kan det se ut:

Att kunna hänvisa till kontaktuppgifter i tryckt material genom QR-koder kan vara användbart. Om man till exempel läser in nedanstående kod med sin kodläsare kommer man till vårt arbetslags informationssida med telefonnummer, webbadresser och annan info. Man skulle kunna ha upptryckta visitkort med QR-koder att dela ut till föräldrarna.

Personligen tänker jag uppdatera mina egna visitkort med den här QR-koden:

En annan tanke är att man skulle kunna generera en QR-kod för ett Google docs formulär med hänsyfting till att formuläret skulle kunna bli besvarat på mobilen. Vi testar:

Svara gärna på undersökningen.

Våra elever publicerar recensioner på böcker i vår gemensamma läsblogg, Montessoriskolan läser. Här sulle man kunna tänka sig att göra en QR-kod för varje recension av böcker som finns i skolans bibliotek och klistra in dem på insidan av omslaget. Recensionerna kan sedan vara till hjälp när eleverna ska välja läsebok. Den här koden leder till exempel till Alvas recension av “Ormens öga”.

Man kan också generera en QR-kod med personlig information, som när en person läser in koden hamnar i vederbörandes kontaktlista. För detta kan man använda gogr.me och där klicka på vCard. Här är min info om du vill testa att lägga till mig i din kontaktlista:

Det är väldigt enkelt att generera en QR-kod för en webbsida. Man markerar och kopierar webbadressen till den sida man behöver en QR-kod till. Sedan klistrar man in den i Googles webbadressförkortare goo.gl för att generera en kortkod. När man sedan klickar på “Details” i listan under den förkortade webbadressen så kommer man till en sida där QR-koden finns och då finns en bild på QR-koden där. En bild som man kan spara och använda var man vill.

Det finns också program där man installerar en plug-in i bokmärkesfältet och klickar på den närhelst man vill generera en kod. Till exempel snapmyinfo.com (Funkar ej i Google Chrome.)

Ett annat enkelt sätt är att använda Kaywa QR code generator eller i-nigma Create Barcodes.

Den app för QR-kodläsning som jag använder på min iPhone heter QuickMark. Den funkar för både iPhone och Android. En annan är inigma.com Om man har en vanlig telefon kan man läsa HÄR om hur man laddar hem en kodläsare.

Fler idéer kring användningsområden:
- Länk till Google maps för att visa en plats läge.
- Svar på uppgifter/facit.
- Skattjakt där man kan placera ut koder med frågor och gps-koordinater vilka leder till nästa fråga.
- Sandra Wissting har gjort två fantastiska QR-julkalendrar. En med länkar till YouTube-filmer och en med frågor och andra utmaningar.

Fyll gärna på med ytterligare idéer eller funderingar i kommentarfältet.

Att få ta del av det eleverna producerar är något som jag uppskattar och ofta kan det vara väldigt underhållande. Här följer två citat som jag tycker är helt underbara. (Jag har fått tillstånd att publicera). Den första är en vääääldigt lång förklaring till varför det nog inte kommer att gå så bra på förhöret av “Family Words”. Den andra är en konstnärlig förfrågan från en elev kring möjligheterna att höja sitt betyg till mvg.

Text 1
Jag har mått bra. Jag har haft det lite svårt att hinna med planeringen för att på lördagen var jag på en sprinttävling hela dagen till 17.00 och 18.00 skulle jag till XXX kalas från 18.00 till 22.00 och efter det skulle jag gå och lägga mig direkt när jag kom hem annars skulle jag vara jättetrött för att vi skulle upp 6.30 nästa morgon. Vi skulle upp 6.30 för att jag skulle åka på en till tävling, en lagtävling, och jag skulle samtidigt plocka upp en annan orienterare som skulle springa i samma lag som bodde på Knoppen. Vi skulle vara där 9.00 för då var det genomgång av växling och mål och jag fick springa första sträckan som var 3.0 km och jag var 3 minuter efter den som växlade först till den som skulle springa sträcka 2. Men vi kom 2:a jag har kommit 1:a, 2:a och 3:a men jag har haft otur så då har det vari inget pris . Så det var nära att jag kom efter i skolan pga orgenteringen. Men jag tror inte att det kommer att gå bra på family words eftersom jag inte har hunnit att repetera.

Text 2
“Gevär 1= från g-vg som motsvarar steget från pricktavla till älg. Gevär 2= från vg-mvg som jag tror motsvarar steget från älg till fiskmås. Som det ser ut nu så TROR jag att mitt gevär 2 duger för att skjuta fiskmås men jag vet ju som sagt inte om fiskmåsen lika gärna kan vara en fladdermus. Hur nära eller långt ifrån är jag ett mvg? Jag vill helst inte behöva skjuta meningslösa skott då det är slöseri med patroner. Saknar jag den artiska förmåga som möjliggör ett mvg? Kan jag nå betyget utan att slösa allt för många patroner? Vill kort sagt veta om är nära eller långt ifrån.“

Den här bilden togs idag. Den föreställer våra sexor som tar en paus på bryggan under sin två-dagars cykelutflykt. Just nu sitter de nog runt en lägereld tillsammans med mina två kollegor och är snart redo att krypa ner i sina sovsäckar i det stora militärtältet. Mina två kollegor som säkerligen just nu känner sig lika nöjda med sitt yrkesval som jag gör. Världens bästa yrke.

Varje artikel du väljer att lägga in på din sida presenteras med titel, bild och kort introducerande text. Du får oftastett urval av bilder att välja mellan men om ingen passar kan du lägga till en egen bild eller välja att inte ha någon bild alls. Så här ser till exempel min sida med samlade Google Plus-artiklar ut. När artiklarna/inläggen är publicerade kan man enkelt flytta runt dem som man vill.

För att använda Scoop.it måste du först registrera dig som användare. Som användare kan du sedan skapa sidor utifrån olika ämnen. Du fyller i titel, beskrivning, språk och taggar och sätter sedan igång med att lägga till sidor. Detta kan du göra genom att använda URL:en från sidor du vill inkludera, klicka på Scoop.it-ikonen som kan installeras i bokmärkesfältet eller välja bland de sidor Scoop.it tar fram åt dig genom att du angivit ämne.

Scoop.its egen instruktionsfilm:

Scoop.it i undervisningen
Jag ser stora möjligheter att använda Scoop.it i undervisningen. Utifrån olika ämnen kan både lärare och elever skapa samlingar av artiklar. Artiklar som i sin tur kan ge goda möjlighet för källkritisk granskning och diskussioner. Att jämföra olika artiklar som behandlar samma ämne är mångfacetterat och berikande, långt ifrån den typ av lärande som sker genom tillrättalagda och perspektivlösa lärobokstexter. Som lärare kan man genom Scoop.it på ett enkelt sätt ta fram ett mångfalld av texter, som man har haft möjlighet att göra en kvalitativ förhandsgranskning av. Att hitta lämpliga och trovärdiga internetsidor är ett tidskrävande jobb och även om eleverna givetvis ska tränas i detta kan det inte alltid vara det primära syftet med elevernas arbete på internet.

Lgr 11
Höstens arbete kör igång under vår nya läroplan Lgr 11. Hos oss ser vi ämnesintegrering som en nödvändighet för uppfyllandet av läroplanens föresatser. Något vi kommer att arbeta mycket med är användandet av engelska, matematik och svenska som resurer för arbetet med NO- och SO-ämnena. Nedan visar jag hur jag tänker mig hur jag kan använda Scoop.it i engelskundervisningen för att bistå geografi-, biologi- och fysikämnena i arbetet med miljö och klimat. Jag har skapat en sida med engelskspråkiga sidor och artiklar som relaterar till ämnet, och jag tänker mig att dessa kan användas på olika vis:
- Eleverna kan få i uppgift att välja en sida/artikel och presentera den utifrån ett källkritiskt perspektiv. Avsändare, budskap osv.
- Eleverna kan använda sidorna som ett sätt att leta fakta kring frågeställningar de arbetar med i SO/NO.
- Eleverna kan välja ut en artikel att skriva referat på.
- Eleverna kan analysera bildvalet i artiklarna/på sidorna
- Eleverna kan översätta självvalda artiklar
osv.

Eleverna skulle givetvis också kunna skapa egna Scoop-it-sidor utifrån ämnet, sidor som kamraterna skulle kunna ha nytta av i sitt arbete.

Även om kursplanernas syftesdel och målen i densamma är det som undervisningen först och främst ska utgå från blir det naturligt att börja i Centralt innehåll när man ska hitta knytpunkter för ämnesövergripande arbete.

Nedan finns delar av centralt innehåll (7-9) som skulle beröras genom arbetet med den här Scoop.it-sidan:

Geografi:
Livsmiljöer
• Jordens klimat­ och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människors levnadsvillkor.
• Klimatförändringar, olika förklaringar till dessa och vilka konsekvenser förändringarna kan få för människan, samhället och miljön i olika delar av världen.

Biologi:
Natur och samhälle
• Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar utveckling.

Fysik:
Fysiken i naturen och samhället
• Energins flöde från solen genom naturen och samhället. Några sätt att lagra energi. Olika energislags energikvalitet samt deras för­ och nackdelar för miljön.
• Försörjning och användning av energi historiskt och i nutid samt tänkbara möjligheter och begränsningar i framtiden.

Engelska:
Lyssna och läsa – reception
• Talad engelska och texter från olika medier.
• Muntlig och skriftlig information samt diskussioner och argumentation med olika syften, till exempel nyheter, reportage och tidningsartiklar.
• Strategier för att uppfatta detaljer och sammanhang i talat språk och texter, till exempel att anpassa lyssnande och läsning efter framställningens form, innehåll och syfte.
• Olika sätt att söka, välja och värdera texter och talat språk på engelska från internet och andra medier.
• Hur texter och talat språk kan varieras för olika syften och sammanhang.

Tala, skriva och samtala – produktion och interaktion
• Olika sätt att bearbeta egna framställningar för att variera, tydliggöra, precisera och anpassa dem efter deras syften.
• Muntliga och skriftliga berättelser, beskrivningar och instruktioner.
• Samtal och diskussioner samt argumentation.

Jag ser fram emot att använda Scoop.it i undervisningen. Tjänsten är oerhört användarvänlig och den innehåller dessutom en social aspekt genom att man har möjlighet att följa olika användare och deras sidor. Här följer några exempel på intressanta sidor:
IT-pedagogik och mobilt lärande (Mats Larsnäs)
Corridor of Learning (Alastair Creelman)
TEDucation (Peter Ellwe)
Tools for Learners (Nik Peachey)
Edu 2.0 (Steve Dembo)
Digital Delights forLearners (Ana Kristina Cristina Pretas)
Creative Commons
Technology in Education (Felix Jacomino)
Tech Pedagogy (Terry Elliot)

“Vårt svar är mer demokrati, mer öppenhet och mer humanitet.” säger Jens Stoltenberg efter tragedierna på Utöya och i Oslo. Stoltenberg har också twittrat kontinuerligt under dessa närmaste dagar efter katastroferna, samtidigt som man på Twitter kunnat läsa kondoleanser från flera av världens ledare. Lägg detta till de sociala mediernas roll vid revolutionerna i Arabvärlden och den allt större medverkan av organisationer och instanser i den sociala nätverkssfären, och det blir uppenbart att sociala medier är något som måste finnas som ett levande inslag i skolans värld.

Den demokratiska öppenhet som Stoltenberg talar om har definitivt en plats i den digitala världen. Internets demokratiska potential är enorm och kanske kan sociala medier numera räknas som ett av demokratins viktigaste redskap. Med tanke på skolans demokratifostrande uppdrag borde det vara en självklarhet att alla som arbetar med barn och ungdomar i skolan ska vara väl insatta i sociala mediers roll i samhället. Pedagoger behöver ta ansvar för sin egen förkovring, och skolledare behöver se till att både tillfällen för detta och utbildning erbjuds. Det behöver inte alls handla om att man som person ska vara aktiv användare, men vi behöver en medvetenhet kring fenomenet; kring de sociala mediernas funktioner och användandet. De sociala medierna behöver vara levande i skolans diskurs.

Som pedagoger behöver vi utforska sociala medier tillsammans med barn och ungdomar, dels för att visa på dess möjligheter, dels för att utveckla det källkritiska tänkandet. Jag tror också att det har ett stort demokratiskt värde om vi kan uppmuntra våra barn och ungdomar att involvera sig samhälleligt i sociala medier. Vi bör uppmuntra dem att följa och kommunicera med politiska ledare och olika organisationer. Jag tror att detta kan göra att de känner att de har en möjlighet att påverka. Det är något personligt i att ha kontakt med politiska ledare via den sociala nätverkssfären; man känner sig närmare dem och de blir liksom mer mänskliga. Sociala medier står för mer öppenhet och transparens – ett mänskligare samhälle där det är lättare att kommunicera och mötas och där det blir lättare att få uppleva mångfald.

Länkar till partier, organisationer och enskilda ledare, aktiva inom sociala medier:
Politiska ledare i världen
Svenska politiker
Politiska partier i Sverige

Organisationer och instanser på Flickr (Alla med Creative Commons-licenser, förutom Vita huset som har en egen typ av licens):
Statsminister Jens Stoltenberg
NRK P3
European Council
The White House
Barack Obama
The official photostream of the Prime Minister of the United Kingdom.
Förenta Nationerna
AusAid
Rädda Barnen
IMF
The US Army
World Economic Forum
Scottish Government’s photostream
Estonian government
Welsh Government

Länkar till instruktioner kring användandet at sociala medier:
Twitterguide för nybörjare
eller här
Flickr
Facebook
Google+

Lista på twittrande lärare och rektorer.