Vårt val av stoff

Jag läste igår ett intressant blogginlägg av Joachim Thornström kallat “Förstås!”. Inlägget utgår från en artikel publicerad i senaste numret av Datorn i utbildningen (8/10) vilken beskriver läromedelsförlagens syn på framtida läromedel. Direktören för Svenska Läromedel, Richard Vinde, berättar i DIU-artikeln om ”Läromedelsnyckeln”, ett system för att tillgängliggöra förlagens webbaserade läromedel, där man ska ta betalt för innehåll av skolorna utifrån elevantal. Efterfrågan på e-läromedel är dock liten och frågan är varför. Kanske är de inte vad vi vill ha. Joachim skriver i sitt inlägg att han tror på appar som den nya tidens läromedel. “Verktyg av typen Google Earth, Gapminder och TeacherOnDemand. Lärresurser och digitala verktyg – inte läroböcker som ska följas från sidan 1 och framåt, enligt en fastslagen väg.” Joachim skriver “Låt lärarna planera undervisningen utifrån styrdokumenten och låt dem och eleverna välja och vraka bland nya verktyg för lärande.”

Lika upprymd som jag blev av Joakims inlägg, lika nedstämd blev jag av den film Joachim Vollert tipsade om med anledning av inlägget. Filmen föreställer ett seminarium som ägde rum under Almedalsveckan och där de traditionella läromedlens tynande tillvaro diskuterades. Filmen är producerad av “Kultur för alla” – en gemensam paroll för 13 upphovsrättsorganisationer verksam under politikerveckan i Almedalen/Visby. Diskussionen som fördes kändes oerhört förlegad och jag fick nästan känslan av att det jag såg var en parodi på reaktionärt pedagogiskt tänkande. Man förfasade sig bland annat att eleverna numera inte får egna läroböcker, som de kan behålla för att gå tillbaka till och kolla upp saker i vid fortsatta studier. Hade det varit så att endast läromedelsförlagen hade varit representerade i den här diskussionen hade jag inte lagt någon större vikt vid den. Men nu var det så att även representanter för båda lärarfacken i form av förste vice ordförande från respektive fack var med, samt ordföranden i Sveriges lärarutbildarförening. I diskussionen fick vikten av god studieteknik ett stort utrymme; en studieteknik för hur man ska tillgodogöra sig den subjektivt utvalda fakta som läromedlen presenterar. Det är källkritik eleverna behöver tränas i inför framtiden, inte studieteknik. De behöver inte tränas i att ta till sig en läroboks subjektivt utvalda stoff. De behöver istället träna sig i att hantera den myriad av stoff som finns att tillgå på nätet. På vår skola använder vi inte våra pengar till klassuppsättningar av läroböcker, vi använder dem istället till att investera i kommunikationsutrustning (datorer, projektorer etc) eftersom vi är övertygade om att det är genom verktyg som dessa vi hjälper våra elever att lära för framtiden på bästa vis.

Efter att ha lyssnat på paneldeltagarna känner jag ett behov av att lyfta min övertygelse om att det inte bara går bra att undervisa utan traditionella läromedel, utan att det också enligt min erfarenhet faktiskt går mycket bättre. Jag ska som exempel berätta om hur jag organiserar min undervisning i engelska utifrån autentiskt material och olika fria webbresurser.

Jag undervisar elever i årskurserna 6, 7, 8 och 9. För engelskan finns en timme i veckan schemalagd för respektive årskurs. Resten av tiden arbetar eleverna självständigt med olika beting. Dessa beting är av sådan art att alla har möjlighet att arbeta på sin egen nivå. Den som har engelska som modersmål på grund av att han eller hon har en engelskspråkig förälder gör samma uppgift som kamrater som har det svårt med engelskan av olika anledningar. Uppgifterna är utformade på så vis att detta är möjligt. Ett exempel på en sådan uppgift kan vara att när vi nu kommer tillbaka efter jullovet kommer alla elever att skriva en uppsats om “My Christmas Holiday”. Liknande uppgifter är något vi gör efter alla lov och PRAO-perioder. (Eleverna är så vana vid detta att det faktiskt händer att de lämnar in sina uppsatser innan jag ens har gett dem uppgiften.) I de här uppgifterna skriver alla på egen nivå och utifrån egna förutsättningar. Inget är så pedagogiskt riktigt som att skriva om egna upplevelser, där man får lära nya ord i relevanta sammanhang. Jag rättar och eleverna korrigerar utifrån mina rättningar. Eleverna uppmuntras att noga ge akt på rättningar för sitt lärandes skull. Uppsatserna skrivs digitalt och eleverna använder sig av diverse digitala ordböcker.

Eleverna producerar mycket egna texter kring sådant som intresserar och berör dem. Innan vi gick på jullov skrev till exempel alla varsin önskelista på engelska. För det mesta skrivs texterna digitalt eftersom det gör dem lätta att rätta och bearbeta. Vi läser också mycket skönlitteratur. Vi använder ofta bok med cd så att eleverna kan läsa och lyssna på samma gång. Ett utmärkt medel för den omedvetna inlärning av grammatik och ordförråd som förespråkas i modern språkundervisning. (Utbildningsstaden har ett brett urval av engelskspråkig skönlitteratur för alla nivåer) Vi tittar också väldigt ofta på film tillsammans och jag försöker tangera valet av film med sådant som är aktuellt för övrigt (AV-media är här en fantastisk resurs). För elevernas talträning använder vi brädspel och rollspel och vi har ett brett urval av spel och rollspelsmaterial. (Science Fiction-bokhandeln i Gamla stan har bra rollspelsmaterial). Vi har också samlingar av diskussionsfrågor som eleverna använder när de ska träna tal. Vi spelar dessutom regelbundet sagoteater på engelska.

Vi använder oss av många av de fina verktyg som finns tillgängliga på nätet för att göra olika typer av presentationer. Till exempel StoryBird, VoiceThread, XtraNormal, SlideShare, FotoBabble och Glogster. Här följer några exempel. (Högerklicka och öppna i nytt fönster eftersom backspace inte alltid fungerar)

Elever i årskurs 6 & 7 berättar om film de sett

Elever i årskurs 6 & 7 berättar om lästa böcker

Elever i årskurs 7 presenterar intervju med hjälp av XtraNormal

Elev i årskurs 9 beskriver en bild med hjälp av FotoBabble

Elev i årskurs 6 skriver sagobok med hjälp av Storybird

Elever i årskurs 6 gör vägbeskrivning med hjälp av VoiceThread

Internet är förstås en guldgruva för den som vill träna sin engelska. Jag uppmuntrar alltid eleverna att byta språk till engelska på de olika tjänster de använder för till exempel bloggar och e-post. Vi surfar ofta tillsammans via projektorn. Vi har en gemensam delicious-sida där vi tillsammans lägger in bokmärken till olika engelskspråkiga sidor och vi använder sedan lite tid under varje lektion till att se vad som lagts in under veckan. Min förhoppning är här att eleverna ska få tips om sidor som de vill gå tillbaka till självmant. När man läser om sådant man är intresserad av lär man alltid bäst. En sida som brukar fascinera eleverna i sexan och sjuan är OMG-facts. En sida som intresserar många av eleverna i nian som har kommit lite längre med sin engelska är Skeptoid. När eleverna arbetar med till exempel SO- eller NO-arbeten använder de ofta engelskspråkiga Wikipedia eftersom artiklarna där ofta är mer omfattande.

Spannet i en klass är enormt och det är viktigt att alla får arbeta på sin egen nivå för att kunna utvecklas. Med traditionella läromedel där alla arbetar med samma stoff är detta inte möjligt och därför hämmar det både de elever som är avancerade i sina kunskaper, och de som inte har kommit så långt. Som lärare måste jag hitta varje elevs potentiella utvecklingszon och där formativt leda mot utveckling. Det allra viktigaste är dock att ha kul när man lär och det har mina elever när de jobbar med engelska. Det vet jag, dels för att de säger så och dels för det syns på deras fantastiska resultat vid Nationella proven i årskurs nio, där i princip alla elever befinner sig på de högre betygsstegen.

Läromedelsförlagen utgör starka ekonomiska krafter som gör allt för att stärka sitt grepp om oss lärare och vår undervisning. Just nu arbetar man för att slå sig in på den digitala marknaden. Det är viktigt att man här som lärare inte låter sig luras. Bara för att något är digitalt behöver det inte vara nutidsmässigt. Faran är att man tar till sig de digitala läromedlen i tron på att man för en modern undervisning, när man i själva verket bara har gått över från att göra det traditionella i en annan form.

Det är givetvis inte fenomenet läromedel i sig som är negativt. Om vi ska definiera ordet läromedel så borde det väl generellt omfatta allt vi använder i undervisningen. Det är bara så viktigt att vi är noga med att det stoff och det material vi använder oss av i undervisningen är det rätta och av god kvalitet.

10 comments

  1. Marie, du är en sann inspirationskälla och du borde vara språkrör för den engelska undervisningens utveckling i Sverige. Tack för att du finns och jag gläds med dina elever som får arbeta tillsammans med en lärare som ser möjligheterna, som inte begränsar utan utvecklar!

  2. Så sant det du skriver. Undervisar i engelska i år 4 och 6. Använder gärna andra läromedel än traditionella läroböcker. Just nu jobbar mina sexor med ett musiktema. De presenterar artister och grupper för varandra. De studerar låttexter och översätter dem. Tack för en intressant blogg!

  3. Dock måste jag invända lite:

    Vifta inte undan betydelsen av studieteknik. Utan studieteknik slår eleverna förr eller senare huvudet hårt i ett tjockt glastak, tappar ofta sugen och lusten för att studera vidare och ger upp i tron att det är de själva som brister.

  4. Tack för alla tips och den inspirerande läsningen! Motiverar mig att fortsätta jobba ännu mer med internet i undervisningen!

  5. Hej Marie! Du kanske har alldeles för fullt upp för att svara på min fråga, men jag tänkte att jag ändå skulle chansa;)

    Jag blev så inspirerad av dina exempel att jag ville börja använda VoiceThread. Jag har nu registrerat mig och skapat en ny “tråd”. Men hur gör jag nu för att mina elever ska kunna spela in sina kommentarer till den tråden? Jag har försökt att läsa mig till svaret, men inte lyckats. Det är också så typiskt mig, att jag hittar roliga saker man kan göra, men förstår inte riktigt hur man ska göra:=)

    Om du känner att du har tid att svara skulle jag bli glad!

    Mvh Lena

  6. Kolla http://www.onestopenglish.com! Det traditionella läromedelsförlaget Macmillans har en nättjänst med miljarders häftiga resurser för elever på olika nivåer: Autentiska nyhetsartiklar med uppgifter publiceras varje vecka, tillsammans med “radio-följetonger”, readers, korta reportage från olika platser i England osv. Förra årets hit var följetongen Owl Hall som publicerades varannan vecka. Jag trodde att mina elever första året på gymnasiet kanske skulle uppleva den som för lätt och kanske barnslig eftersom huvudpersonerna var något yngre, men de frossade i 10 minutersavsnitten, besökte huvudpersonens blogg, skrev och spekulerade i fortsättningen. I år var de första de frågade efter när vi planerade kurs 6 tillsammans en ny följetong. Så i år blir det en Arthur Connan Doyle historia från samma sajt, och vi kommer att ta oss an skräckromantikerna på både svenska och engelska under oktober och november.

    Visst finns det bra traditionella läromedel och många elever vill gärna ha en bok att hålla i, för det ger en känsla av trygghet och att kunna se att man kommer någonvart. Förra året använde vi en bok med webstöd. Jag höll på att bli tokig av tristess, men eleverna upplevde i efterhand att vi inte använt oss så mycket av boken, fast vi säkert “betat av” två tredjedelar av texterna. Precis som du säger så har ETT läromedel svårt att stimulera alla elever i klassen. Ofta är det för svårt får Anna och för lätt för att Pelle ska hålla intresset uppe. Det blir gärna att Pelle får göra mer i stället för intressant och Anna får kämpa för att hålla takten. Mina elever brukar vilja att jag väljer material åt dem, för “jag vet ju vad de behöver lära sig” men uppskattar att få vara med att bestämma temat. Jag presenterar alltid en uppsjö av olika saker i olika svårighetsgrader, så varje elev i alla fall ska hitta något som känns lätt och prova på något som är svårt. Därför använder jag ofta små “barnsliga” spel från nätet som pausaktivitet tex, så att Anna sedan med gott mod ska orka ta sig an den svåra texten.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s