Ett anspråksfullt förslag

Sedan terminsstart kör vi på vår skola enligt principen “Bring Your Own Device” (BYOD). Vi har låtit installera trådlöst nätverk vilket innebär att elever och pedagoger numera har friheten att välja mellan att använda skolans eller sina egna datorer. Detta innebär att många elever tar med sin egen dator eller läsplatta, medan andra använder skolans datorer. Arbeten sparas i “molnet”, och där har eleverna också tillgång till planeringsdokument, arbetsuppgifter mm. Tack vare det här systemet har vi på vår skola uppnått en en-till-en-täthet; något som andra grundskolor i kommunen är långt från att realisera.

Den här typen av system är något man bestämt sig för att satsa på i Danmark för att uppnå en-till-en senast 2014. Antagligen ett lyckokast som kommer att möjliggöra mer välriktade ekonomiska satsningar. I Danmarks digitaliseringsstrategi står att läsa:

Alle elever skal frem mod 2014 have adgang til en computer (pc, bærbar pc, tablet pc el.lign.) i undervisningen. Det forudsættes, at eleverne som udgangspunkt medbringer egen bærbar enhed, og at skolerne stiller udstyr til rådighed for enkelte elever, der ikke har mulighed herfor.

En satsning som förutsätter satsningar på trådlösa nätverk.

Alle elever i folkeskolens skal have adgang til trådløst internet i klasselokalerne. Enten via deres egne bærbare enheder (computere, tablets, etc.) eller via enheder stillet til rådighed af skolen. Netværket skal være stabilt og have en kapacitet, der modsvarer den øgede anvendelse af digitale læremidler og de krav, der stilles i forbindelse med digitale test og prøver. Det trådløse internet på skolerne skal frem
mod 2014 udbygges til at give sikker og velfungerende adgang til alle elever.

Jag vill tro att vi går mot en utveckling där människor föredrar att använda sina egna apparater och detta i linje med att gränsen mellan arbete/skola och fritid suddas ut. Kanske är uniforma en-till-en-satsningar, där alla får samma typ av dator, snart omoderna; innan de ens kommit till stånd på de flesta platser. Kanske är det så att BOYD är det stadium som allmänt kommer att eftersträvas efter en-till-en. I sådant fall har vi hos oss lyckats hoppa över en-till-en-stadiet för att landa i nästa. Vilket i sin tur bör innebära att vi också hoppat över en irrationell ekonomisk satsning.

Kanske ska det vara en självklarhet, och ett respektfullt förhållningssätt, att vi låter eleverna använda sin egen teknik. Om det gör att de uppnår bättre resultat, än mer självklart. Jag blev själv tilldelad en dator av min arbetsplats i höstas. Jag använder den aldrig, utan föredrar att använda min egen.

Jan Hylén skriver:

Många elever har säkert redan idag prylar och program som de tycker är bättre än det skolan tillhandahåller. Ska de i så fall hindras använda dem i skolan? Ska de behöva göra saker på ett omständligt sätt i skolans datorer när de kunde ha gjort det enkelt med sin egen?

Något som måste finnas med i diskussionen kring BOYD är hemförhållanden och ekonomiska betingelser. Vi behöver fråga oss vad som gynnar den som gynnas bör. Siffror talar för att alla medlemmar i vårt samhälle har förhållandevis god tillgång till datorer och internet, och detta är en tillgång som ständigt ökar. Kanske kan vi i detta faktum känna oss mer tillfreds i sådana här satsningar. I vårt fall ser jag ingen statusskillnad i den typ av apparater eleverna har med sig till skolan. Många elever sparar dessutom själva för att kunna köpa sin egen dator eller läsplatta. När olika teknik används uppstår en diskussion kring vad som är bra och inte bra. Sannolikheten att vi alla hittar bra system som vi är nöjda med ökar.

Givetvis måste skolan se till att alla har tillgång till dator om man tillåter att elever tar med sig egen; vi har en en-till-fyra täthet hos oss och detta räcker gott. Det är ju inte alltid alla behöver dator samtidigt; elever spelar bollspel, sitter vid symaskinen, målar, läser böcker, tittar på film och annat som inte kräver dator vid själva utövandet.

Jag vill mena att alla elever kan gagnas av ett BYOD-system, eftersom det helt enkelt ökar tillgången till teknik i skolan. En genomtänkt BOYD-strategi där man säkerställer att alla elever befinner sig i en tillfredställande lärandesituation är kanske vad vi bör satsa på hellre än den uniforma en-till-en-satsningen.

7 comments

  1. Tack för denna intressanta redogörelse för hur ni arbetar. Jag tycker tanken på BYOD var mycket intressant, och kommer att ta med mig den. Jag skriver mer om mina tankar om ipads o dyl. i skolan på min blogg, och tänker också ta upp tankarna om BYOD.

  2. Tack för ett klokt blogginlägg som kan ge de som inte har 1-1 i sin kommun ett ljus i mörkret. Kommer att vidarebefordra detta inlägg till berörda i min närhet.

  3. Tack för ett givande inlägg, jag tror mer och mer på BOYD som långsiktig lösning, inte minst efter att ha läst igenom Datatekets utredning kring möjligheter till elever i behov av särskilt stöd i skolan. En hel del problem kring olika utrustningars möjligheter och problem lyfts och oavsett val av 1-1-lösning så får man ta det onda med det goda. Om man istället väljer BOYD bör man kunna göra mer individuella lösningar, helt i linje med skollag och läroplan.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s