Vad är det egentligen som lyfter?

På väg hem från Gagnef där jag har träffat ett sjuttiotal lärare för att diskutera formativ bedömning får jag syn på följande:

JB

Under träffen i Gagnef har vi just pratat om vikten av att vi arbetar formativt med eleverna. Hur vi lyfter dem genom att ge dem konstruktiv feedback. Vi har också konstaterat att formativ undervisning är det som enligt forskningen har visat sig ha allra störst betydelse för elevernas kunskapsutveckling.

Tidiga betyg kommer inte att lyfta vare sig skolan eller eleverna; åtminstone inte de elever som får bekräftat att de inte kan. Summativa bedömningar i form av låga betyg ger en elev signaler att han eller hon inte räcker till. Formativa bedömningar som låter elever utvecklas utifrån egen förmåga och kapacitet kan däremot lyfta. Genom formativ undervisning lär sig eleverna att inte vara rädda att göra fel eller experimentera. Summativa bedömningar kan däremot hämma.

Daniel Barker drar i ett blogginlägg en parallell mellan formativ undervisning och empati:

När jag för ett par år sedan stötte på begreppet “formativ bedömning”, slogs jag av hur mycket det liknar just empati. […]. För mig handlar formativ bedömning, likt empati, om att skapa sig en förståelse av hur den undervisning man bedriver påverkar eleverna och sedan anpassa undervisningen efter den förståelsen.

Formativ undervisning handlar för mig om att lyssna in, hjälpa framåt och visa respekt. Att behöva tilldela elever låga betyg, är för mig en jobbig del av lärargärningen. Jag tror att Jan Björklund, utan erfarenhet av att ha arbetat som pedagog och med dålig tillförlit till vad pedagogisk forskning visar, har någon slags föreställning om att låga betyg kommer att få elever att jobba hårdare. Kanske är det till och med så att han tror att de här eleverna kommer att bidra till att den studiediciplin som han enligt artikeln åberopar stärks, i och med att hotet av låga betyg ligger över dem.

Det är också uppenbart att vi måste stärka studiedisciplinen. Och det är enkla saker, det handlar om att passa tider, att ha gjort läxan, att ha med rätt prylar till lektionen, att det är tyst och lugnt i klassrummet.

En god skolmiljö erhålls när elever trivs i en skola de upplever som meningsfull och där de behandlas med respekt.

Troed Troedsen skrev på Facebook idag:

Björklund tror att ordning och tidpassning är en förutsättning för en meningsfull skola. Han har i grunden fel. Ordning och tidpassning är en konsekvens av en meningsfull skola.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s