Kollegialt digitalt

Rektorers kollegiala lärande via internet och digitala medier

När man talar om kollegialt lärande i skolsammanhang handlar det oftast om lärares lärande, men det kollegiala lärandet är givetvis även en möjlighet för rektorer. En utmaning är att rektorer ofta arbetar ensamma, till skillnad mot lärare som oftast har gott om kollegor omkring sig. Ett sätt att underlätta för det kollegiala lärandet rektorer emellan kan vara att använda sig av internet och digitala medier. När man kommunicerar via internet och digitala medier minskar beroendet av tid och rum och det blir lättare för ensamarbetande rektorer att hitta gemensamma arenor för samarbete. kollegialt

Kollegialt lärande kan ske i många olika former där learning study, lesson study, learning walks, co-teaching, kollegial handledning, forskningscirklar eller aktionsforskning är några. Thomas Ernald ger följande definition i Skolverkets nyhetsbrev: “Det som kallas kollegialt lärande är en sammanfattande term för olika former av kompetensutveckling där kollegor genom strukturerat samarbete tillägnar sig kunskap och färdigheter.”

Digitala medier kan vara en viktig komponent på många plan i arbetet med kollegialt lärande. De underlättar för kommunikation, de möjliggör för ett utvidgat kontaktnät och de erbjuder många olika typer av arenor för kommunikation och samarbete. Digitala medier möjliggör också för snabb och gemensam åtkomst till olika typer av expertis. Flera personer kan på ett enkelt vis granska och analysera samma material (film, text osv) för diskussion. Den digitala kommunikationen kan också bidra till att synliggöra lärande och utveckling då de genom sin natur ofta blir en typ av dokumentation. Att kritiskt granska kollegors arbete är en viktig del av det kollegiala lärandet. Feedback kan ges på många olika vis när man arbetar digitalt. Till exempel genom ljudinspelninger, filmannoteringar, genom kommentarer i delade dokument eller kommentarsfält. Internet gör det enklare för fler att få ta del av ett material och var och en kan ge feedback när det passar. Helen Timperley har i sin forskning kommit fram till vikten av extern expertis i det kollegiala lärandet. Användandet av internet möjliggör en utökad tillgänglighet till sådan. Till exempel har man möjlighet att lyssna på inspelade föreläsningar och man har även möjlighet att annordna videosamtal med forskare och experter. Möjligheten till diskussion är central i kollegialt lärande och något som understryks i Timperleys forskning. Inte bara ger digitala medier möjlighet till detta genom att erbjuda många olika arenor för diskussion, men det finns också möjlighet att ha en diskussion som inte sker i realtid utan sträcker sig över längre tid. Timperley betonar betydelsen av att den som deltar i kollegialt lärande blir engagerade i processen för att inlärningen ska bli djup. Användandet av digitala medier kan uppmuntra för engagemang då medverkan kan bli smidig och intressebetonad.

Sociala medier

Under senare år har det blivit allt vanligare att lärare och rektorer skapar informella nätverk och mötesplatser i sociala medier för att diskutera skolutvecklingsfrågor. Det kan vara frågor som rör den egna undervisningen liksom frågor som rör större områden såsom skolpolitik. Man brukar tala om det utvidgade kollegiet. Genom sociala medier får man möjlighet att delta i kollegial handledning, och det spelar inte längre någon roll var man befinner sig i tid och rum. Den här typen av kollegial handledning utgör en möjlighet för alla att finna kollegor för samarbete, oberoende av arbetssituation. Twitter är ett exempel på ett socialt medium som används flitigt av lärare och rektorer. Genom så kallade hashtags kan man märka upp sina inlägg så att de hamnar i specifika kategorier och dialoger. Några exempel på hashtags är: #fskchatt (förskolans pedagoger) och #rektorschatt (för skolledare). Det finns också diskussionstaggar såsom #malyft (matematiklyftet) #laslyft (läslyftet), #skolan (allmänt om skola), #lärare (allmänt om läraryrket) och #utbpol (utbildningpolitik). På Twitter pågår erfarenhetsutbyte, debatt och kontaktskapande. Twittercensus är en årligt återkommande genomlysning av svenska Twitter. Här framgår att användare med skolanknytning är väl representerade jämte användare från områden som media och politik. På Skolverkets hemsida kan man läsa följande:

Diskussionerna på Twitter främjar ett kollegialt lärande där lärare lär av och med varandra. På Twitter deltar många i pedagogiska och didaktiska samtal som de upplever att de inte riktigt hinner med i vardagen. Twitter blir därmed en plattform för professionella nätverk som kan bidra till att både lärare och skolan utvecklas.

Över 60 procent av Sveriges befolkning har ett Facebook-konto. Mediet används av sina användare både för att socialisera med släkt och vänner och för arbetsrelaterade aktiviteter. Myndigheter och företag finns där och många lärare och rektorer sköter till exempel sina kontakter med Skolverket via Facebook. Sociala medie-experten Brit Stakston hävdar att Facebook i allt högre utsträckning kommer att bli en del av vår infrastruktur. På Facebook finns mängder av grupper med skolanknytning där pedagoger och rektorer för diskussioner och lär av varandra. Exempel på grupper med pedagogisk anknytning är “Lärande för lärare – kompetensutveckling och kollegialt lärande”, “Kollegialt lärande för lärare i matematik, åk 7-9 och gymnasiet”, “Forum specialpedagogik”, “Skolledare för lärande”. Grupper på Facebook kan vara öppna eller slutna och man behöver inte vara “vän” med andra gruppmedlemmar. Man kan enkelt skapa en grupp för en specifik utbildningssatsning, där ingen annan än medlemmarna i gruppen kan se varandras inlägg. Man kan också skapa och dela dokument i en Facebookgrupp. Google plus är en plats för nätverkande som fungerar ungefär likandant som Facebook. Även här finns många grupper med skolanknytning. Funktionerna för att dela dokument är mer utvecklade i Google plus och här finns också videokonferensverktyget Google Hangout.

Många rektorer och lärare använder bloggar för publicering och kommunikation. Bloggverktyg ger möjlighet att publicera text, film, bild och ljud och man kan låta läsare kommentera inlägg. I kommentatorsfälten uppstår ofta trådar av kommunikation. Flera användare kan ha tillgång till publicering i samma blogg och man kan göra inställningar för åtkomst så att bloggen är öppen eller lösenordsskyddad. Man kan prenumerera på en blogg för att få ett meddelande så snart ett inlägg är gjort. Inlägg som gör i en blogg hamnar i bakvänd kronologisk ordning. Bloggen kan fungera som en loggbok och utgör ett tydligt dokumentationsverktyg.

Learning study och lesson study

Båda metoderna handlar om att lärare samarbetar kring utformandet av och förbättringen av undervisning. I learning study är det elevernas lärande som mäts och utvärderas. I lesson study är det själva undervisningen. Båda metoderna handlar om ett samarbete lärare emellan. Lärare planerar tillsammans, studerar den utförda undervisningen tillsammans, utvärderar och reviderar tillsammans. Ofta är lektionerna filmade för att de ska kunna granskas och utvärderas. I och med att lektioner filmas kan de även bli tillgängliga för rektorer som då också kan få möjlighet att ge feedback och få insikt i det pedagogiska arbetet. Filmerna kan publiceras på internet för att öka tillgängligheten för involverade lärare och deras rektorer. I YouTube finns ett verktyg för att man enkelt kan göra annoteringar, dvs skriva in text på relevanta ställen i själva filmen.

Forskningscirklar och studiecirklar

Möjligheten att hålla internetbaserade forsknings- och studiecirklar finns genom användandet av videokonferensverktyg som Google Hangouts och Skype. Båda gratis och tillgängliga för vem som helst att använda. I Google Hangouts finns också möjligheten att dela skärm, arbeta i gemensamma dokument och se på film tillsammans. Videokonferenser kan spelas in och publiceras på t ex YouTube. Bambuser är en tjänst där man kan göra publika livesändningar och där inspelningarna sedan lagras och kan ses av andra.

MOOCS

MOOC står för Massive Open Online Course. Moocs är öppna kurser som ges över internet. Många universitet ger mooc-kurser men i princip kan vem som helst starta en sådan. Kurserna administreras via lärplattformar och sociala medier. Skollyftet skapades som en motreaktion mot Aftonbladets artikelserie “Skolraset”. Många lärare kände inte igen bilden som målades upp av media och “Skollyftet” blev ett verktyg för att påvisa positiva sidor av skolutvecklingen och grundtanken var att lyfta skolan. Genom hashtaggen #skollyftet fick man tillgång till kollegor landet runt som man kunde diskutera med eller rådfråga. 2013 startades inom Skollyftet “Digitala skollyftet”, en så kallad mooc-kurs (eng. Massive Open Online Course), en storskalig öppen nätkurs. 1500 lärare och rektorer gick med i kursen där de delade erfarenheter och lärde av varandra. Skolverket har i samarbete med Karlstads universitet utformat mooc-kursen i betyg och bedömning. Kursen som riktar sig till lärare och skolledare kan genomföras i valfritt tempo och den tar ca 30-40 timmar i anspråk. Efter avslutad kurs får deltagarna ett intyg från Karlstad universitet. Mooc-kurser är en möjlighet för kollegialt lärande via internet. Lärare kan gå med i en kurs på individuell basis eller så kan ett helt arbetslag delta i samma kurs. På så vis får man både möjlighet att samarbeta med andra kursdeltagare och med sina kollegor.

Sammanfattningsvis

Till fördelarna med kollegialt lärande via internet kan räknas individanpassning, utökat utbud, tillgång till expertis och lärmaterial samt möjligheter för samarbete för den som inte har tillgång till kollegor på nära hand. Vilket ämne man än har behov av att diskutera finns alltid möjligheten att hitta samtalspartners. Sociala medier medger dessutom icke-hierarkiska samtal där alla ges möjlighet att göra sin röst hörd. Sociala medier kan i förlängningen ses som en möjlighet för rektorer och lärare att exponera sitt kunnande och därmed bidra till en statushöjning för professionen. Internet och sociala medier blir tack vare sin lättillgänglighet en möjlighet till kontinuerligt, gemensamt och systematiskt lärande.

Bildkälla  By ITU Pictures CC-BY

One comment

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s