När man jämför det som pågår med det som ska pågå … En dag om fritidshemmet

Fritids
Photo credit: demandaj / Foter / CC BY-NC-ND

Som ett led i att sätta mig in i fritidshemmens verksamhet har jag idag deltagit i en föreläsningsdag på temat “Allmänna råd för fritidshemmet”. Jag har lyssnat på föreläsningar som fått mig att förstå att förhållandet mellan skola och fritidsverksamhet inte är helt okomplicerat och att betydelsen av att fritidsverksamheten ska komplettera skolverksamheten på intet vis är särskilt självklar?

Gunnar Olausson från Skolinspektionen höll i den första föreläsningen, och han inledde med att prata om fritidshemmens uppdrag. Uppdraget finns att läsa om i skollagens kapitel 1-6 och i kapitel 14 vilket är fritidshemmets eget kapitel. Allt i Lgr 11:s kapitel 1 och 2 gäller förutom ett par korta skrivningar om betyg. Olausson menade vidare att det är viktigt för fritidshemspersonalen att känna till innehållet i kursplanerna för att på ett bra vis kunna komplettera dessa i fritidsverksamheten.

Han berättade om den bild Skolinspektionen får av fritidshemmen utifrån de olika undersökningar och enkäter som görs. Fritidsgrupperna består av i genomsnitt cirka 40 elever. 2003 handlade det om 30 elever och på 80-talet om cirka 20. Andelen högskoleutbildad personal minskar. Ledningen blir mer och mer frånvarande och verksamheten överlåts mer och mer till personalen. Kunskapen om verksamhetens uppdrag minskar och kvalitetsarbetet är svagt i alla delar. Man har blivit sämre på särskilt stöd och anpassning och verksamheterna blir mindre och mindre likvärdiga.

Olausson påstod att det pedagogiska uppdraget tas mindre på allvar och att vi inte i lika hög utsträckning som förr ser till vikten av barnens emotionella och intellektuella utveckling. Verksamheten har blivit förenklad och de  vanligaste sysselsättningarna är bollspel och pyssel. Han menade att en breddning av verksamheten krävs om man på riktigt ska se till innebörden av de allmänna råden. Vi behöver utmana de invanda mönstren, vi behöver variera oss mycket mer och vi behöver speciellt se mer till de större barnens behov.

Olausson problematiserade det faktum att fritidshemmen ska komplettera utbildningen och han la vikt vid att kompletterandet inte innebär att fritidspersonalen går in i skolan och jobbar. Han la fram positiva exempel på hur kompletteringen skulle kunna se ut. Om elever inte kan simma kan man besöka simhallen med fritids. Detta blir då en kompletterande insats. På det här viset blir det också som att fritids kompletterar det vissa hem inte kan erbjuda; i förlängningen en del av likvärdighetsarbetet. Olausson pratade också om att fritidshemmen kan erbjuda laboration och handgripligt arbete som kan komplettera skolan på ett bra vis. Jag har till exempel hört att man på skolor där man använder sig av “skriva sig till läsning” låter fritids stå för koordinations- träningen vad gäller skrivandet med penna geom att man ritar och färglägger. Man kan fundera kring vad som sker i skolan som skulle kunna få finnas i mer fysisk form på fritids. Ett organiserat samarbete är en hörnsten.

Komplettering är en sak, samverkan en annan. Ofta handlar samverkan om arbetsinsatser som fritidspersonal gör i skolan. Om fritidshemmets uppdrag ska möjliggöras behöver uppdraget förtydligas så att fritidspersonalen inte bara flyter in i skolverksamheten.

Olausson framhöll hur organisatorisk, fysisk och ekonomisk samverkan ofta finns samtidigt som verksamhetsmässig samverkan fattas. När fritidspedagoger arbetar i skolan har det ofta inget med fritidsverksamheten att göra. Olausson citerade professor Christian Lundahl som har påstått att: Om man jämför det som pågår med det som ska pågå, så finns inte fritids.

Talaren efter Olausson var Linda Merriloo från Skogstorpsskolan Kumla. Meriloo pratade bland annat om vikten av att delge vårdnadshavaren syfte och mål med fritidsverksamheten för ökad förståelse och delaktighet. Vårdnadshavare uttrycker ofta att de är nöjda med fritidsverksamhet, men på vilka grunder? Skolverksamheten blir ofta mer kritiskt granskad därför att tydligheten kring uppdraget är större.

Meriloo tog upp en hel del praktiska aspekter av arbetet på Skogstorpsskolan. Som rektor har hon en schemalagd träff med fritidspersonalen varje vecka. Fritidspersonalen har tidsmässigt anpassad planeringstid utifrån sina uppgifter. En fritidspedagog har till exempel mer planeringstid än en barnskötare. Man har kommit fram till att det är praktiskt att lägga all planeringstid vid samma tillfälle på förmiddagen om man till exempel vill ha gemensam fortbildning. Meriloo menade att man först skulle lägga ut fritidspedagogens tid och därefter kan man se var var och en kan göra  mest nytta i skolan utifrån kompetens och intresse.

Hon la fram lunchrasten som en fantastisk chans att få framhålla fritidsverksamheten. Här får man ju också arbeta med de barn som inte är med på fritids. På Skogstorpsskolan hade man “Veckans rastaktivitet” för att erbjuda något för de barn som kanske känner sig ensamma på rasten. “Ingen ska vara ensam och sysslolös!” Planeringstid ges för detta. Bara fritidspersonal finns ute på lunch

Dagen avslutades med ett fantastiskt framförande av Jessica Bergkvist och Helena Fuhrman, fritidspedagoger i Skellefteå. Bergkvist och Fuhrman har specialiserat sig på lek och verkligen utvecklat både koncept och förhållningssätt. De framhåller tydligt den vuxnes roll i leken och citerade under sin föreläsning Ihrskog:

”Barn kan inte enbart vara hänvisade till varandra de behöver vuxna som svarar för att de mår bra och att de har det bra. När barn vistas i grupp inom formellainstitutioner som exempelvis förskola, skola och fritidshem utgörs de vuxna avprofessionella pedagoger.”

Bergkvist och Fuhrman tog upp massor med inspirerande exempel på hur de arbetar. Bland annat bjuder de ofta in olika föreningar för att ha aktiviteter med fritidsbarnen, och här har barnen fått prova på allt från bugg till taekwondo. De låter också barnen föreslå och anmäla sig till olika kurser som fritidspedagogerna själva och folk utifrån håller i. De har kursveckor och barnen väljer en eller två kurser under en vecka.

De berättade också om sitt system med leklådor som består av plastbackar som innehåller grejer för diverse olika rollspel. Det kan röra sig om allt från spa till fastighetsförmedling. Leklådorna står uppradade på hyllor i källaren. På insidan av locket kan man läsa vad lådorna innehåller. Man lägger vikt vid i att allt ska tillbaka i lådorna i god ordning när dagen är över.

Men inte när det är lekvecka. När det är lekvecka används innehållet i lådorna fritt. Då kör man igång rollspel som fortlöper över längre tid. Alla blir tilldelade en roll och man har namn och ålder, till exempel “Kelly 23 år” runt huvudet på ett vitt pannband. Eller så kan det stå bara “mormor”. Ibland gör man så att halva klassen har lekdag en dag och andra halvan skola och vise versa. Grupper görs utifrån regelbundet uppdaterade sociogram.

Men det är inte bara fria rollspel som gäller för lekandet på fritids i Skellefteå. Man lägger också stor vikt vid regellekar så som “Röda & vita rosen” och “Ridddare och rövare”.

UR har tagit fram en programserie som heter “Friare kan ingen vara”. I ett avsnitt berättar och visar Jessica Bergkvist och Helena Fuhrman hur de använder leken i arbetet. Programmet finns HÄR

Rekommenderad vidare läsning: Barn som inte leker av Marie-Louis Folkman och Eva Svedin.

Saker som den här dagen har fått mig att fundera över är ålderssammansättningar i fritidsgrupper, fritidshemspersonals rastverksamhet, organiserad verksamhet på fritids kontra fri lek, fritidshemspersonalens roll i skolverksamheten och huruvida fritidsverksamhet under skoldagen kan vara användbart för att skapa mindre lärgrupper i skolan.

2 comments

  1. Vilken bra sammanfattning av hela dagen du har skrivit. Jag gick (stapplade fram m mina kryckor) hem med ett leende på läpparna och många Aaaha-upplevelser rikare i huvudet.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s